-
Ett kort fotbollsavbrott i veckans hockeymaraton
För första kvällen på flera veckor har jag inte sett en hockeymatch! Istället hängde jag på Lennart och Anton och kollade när Stockholm och Göteborg möttes i fotbollskamp på Tele2 Arena. Djurgårdsfansen är otroliga. Jag har ju upplevt dem en hel del på Hovet, men även på Tele2 blir trycket helt enormt när var enda en sjunger med i ramsorna. Det är omöjligt att inte få gåshud. Matchen var väl ingen höjdare direkt. Flera målchanser åt båda håll, även om Djurgården hade greppet om IFK Göteborg den under stora delar av tiden. Men det var mäktigt att se Kim Källström. När man inte följt fotboll nära på ett tag så…
Du kanske också gillar
De 7 senaste bilderna i min mobil
Mannen med kameran.
Midnattshyllning till min syster
-
Helgens fina stunder.
Jag ska erkänna att jag var ruggigt seg på lördagen efter den låååånga AW:n i fredags. Men jag var ändå pepp på en härlig grillkväll hemma hos Thowe och Jocke! Thowe har inrett deras balkong på ett helt underbart vis (Jocke hjälpte säkert också till… i alla fall med grillen) så det var kul att äntligen få komma dit och kika. Förutom oss tre kom även Camilla, Angela och Andreas förbi. Vi satt på balkgonen och försökte ignorera att kylan åt upp oss inifrån, det hjälpte att vi underhöll oss med goda drinkar som Thowe slängde ihop. Sedan blev det en grym grillmiddag och slutligen hamnade vi framför Eurovision Song…
-
Fult med individualism i svensk ishockey?
Idag publicerades ett blogginlägg på Hockeysverige.se av min skarpe kollega Måns Karlsson. Har ni inte läst den ännu kan nu göra det här. Han resonerar lite kring den unge William Nylander, som redan efter sin första, hela NHL-säsong är en stor stjärna och viktig kugge i sitt Toronto. Han har dessutom gjort starka avtryck i det svenska landslaget under sina första framträdanden under pågående hockey-VM i Köln. Men får han tillräckligt med cred? Måns tycker inte det. Och jag håller med till tusen. Måns beskriver hur otroligt talangfull William är, och hur han är en av de största namnen på den offensiva stjärnhimlen som Sverige fått fram under 00-talet. Han…
-
After Work deluxe.
Jag vet att en AW i huvudsak handlar om att ta ett glas eller två efter jobbet, för att sedan röra sig hemåt, käka middag och slockna framför Let’s Dance eller valfri fredagsunderhållning. Så jobbar inte jag. Uppenbarligen. De senaste gångerna jag varit ute och tagit en öl efter att klockan slagit 17 på fredagen har sett annorlunda ut. Och samma sak hände i fredags. Lämnade jobbet vid 17 – var hemma 03:30. Rimligt. I fredags började jag med ett par vänner på det nyöppnade TAK på Brunkebergstorg. Fantastisk utsikt, men det var lite kallt i blåsten. När sommaren kommer ordentligt (om den nu någonsin gör det) så kommer det…
Du kanske också gillar
Söndagshoroskopet
Serier, sömn och konflikten dem emellan
Lista: 5 stora förebilder i mitt liv
-
Fansens Pris – It’s a wrap!
Ett av de stora projekten jag drivit tillsammans med mina kollegor under vintern och våren har varit Fansens Pris, i ett samarbete mellan våra sajter Hockeysverige.se, SvenskaFans.com och Eliteprospects.com. Priset gick ut på att fansen fick möjlighet att rösta med hjärta och mage, snarare än att lägga sin röst på den som gör bäst ifrån sig på isen. Vi ville lyfta fram de SHL-spelare som gör något extra för samhället, som är bra ambassadörer och förebilder och bjuder på sig själva. Dessutom skulle fansen få rösta fram sina favoriter i tv-rutan, favoritskribenter, favoritledare och favoritdomare under SHL-säsongen 2017. Projektet blev en succé! Långt över förväntan. Vi dubblade det förväntade antalet…
-
Queencirkeln ska slutas
Jag har funderat på vilken musik som egentligen lämnat starkast märken i själen under de första trettio åren av mitt liv. Är det låtarna man gråtit till och lyssnat på i oändlighet när man varit olyckligt kär? Eller är det alla de låtar man kan texterna till? Är det musiken från artisterna man sett live upprepade gånger eller är det helt enkelt Håkan Hellström? Efter att ha grubblat ett tag kom jag fram till att jag har väldigt starka märken från de flesta av mitt livs artister, men de flesta har uppkommit under kortare och intensiva perioder. Förutom ett band. Det band som finns som en minnesslöja över hela min…
-
Morgonstund har guld i mun.
Två dagar i rad har jag nu gått ut på power walk direkt när jag vaknar, innan frukost och andra bestyr. Detta efter överenskommelse med min PT. Jag är ju världens morgontröttaste människa så det krävs otroligt mycket dedikation och motivering för att jag överhuvudtaget ska stänga av snoozeklockan och faktiskt kasta benen över sängkanten. Men jag medger att det faktiskt är riktigt skönt när man väl är ute, piggheten kommer liksom smygande i takt med att lungorna fylls med morgonluft och blodet börjar pumpa i benmusklerna. Idag tog jag rundan längs strandpromenaden här där jag bor. Harmoniskt och krispigt. Imorgon blir det dock ingen prommis, klockan står på 03:30…
Du kanske också gillar
Världens mest troliga horoskop
När man blir sjuk.
Jag kommer sakna dig, Stockholm.
-
36-timmars till Köln.
I fredags gick jag upp tidigare än solen själv och begav mig med taxi ut till Arlanda. För första gången i livet skulle jag besöka ett stort mästerskap i hockey, peppen var total när vi cruisade oss igenom ett sovande Stockholm ut till flygplatsen. Vid 12-tiden landade jag i Köln, tillsammans med ett gäng svenskar som skulle till samma hotell som jag. Det var en av huvudsponsorerna som styrt upp resan och vi bodde på samma hotell som det ryska landslaget. Efter en kort stund på hotellet anslöt kollegan och vännen Valentina och vi käkade lunch tillsammans innan vi gav oss av mot Lanxess Arena. Det var otroligt mycket ryssar…
