Omgivning Samhälle

Digital uppfostran?

3 mars, 2014

Häromdagen satt jag på en lunchrestaurang i närheten av min arbetsplats. Medan jag väntade på maten hörde jag två unga kvinnor vid ett bord bredvid prata om diverse värdsliga saker. De skulle kunna varit två vänner som ses över en lunch, som vilka andra som helst. Men när jag vände mitt huvud mot dem, i försök att ignorera min kurrande mage, upptäckte jag att det satt ytterligare en person vid bordet. En person på kanske 8 månader. En person fullkomligt uppslukad av de rörliga bilderna på en iPhone.

Det är inte första gången jag ser något sådant, ni känner säkert igen synen. Ungen var helt tyst och rörde knappt på sig i sin förtrollning över de färgglada motiven på telefonen, som var snyggt uppställd mot servettlådan. Inte en enda gång under hela min lunchrast hörde jag kvinnorna tala till den lilla personen som satt bredvid dem.

När jag promenerade tillbaka till jobbet funderade jag vidare på vad jag hade upplevt. Har vi kommit till en tid där vi hellre placerar våra barn framför barnvakter såsom telefoner, iPads, tv-apparater och datorer, istället för att prata, interagera och umgås med dem? Vad kommer detta att leda till i längden? Vem tar då ansvar för deras sociala förmåga och kunskap när de växer upp?

Ju längre jag tänkte började jag lova mig själv att när jag får barn skall jag vara annorlunda. Jag skall vara en mamma som låter mina familjemedlemmar vara med och medverka aktivt under dagens alla aktiviteter. Jag skall uppmuntra mina barn till sociala möten och gammal hederlig utomhuslek. Kalla mig konservativ men jag tror att det bygger integritet och intellekt hos våra unga. Och jag inbillar mig att jag kommer att vara så beroende av kärleken från mina barn att jag inte vill att de skall spendera timmar vid elektronikprylarna, borta från mig.

Men jag förstår hur du tänker. Kanske är det min galna längtan att bli mamma som förblindar mig till att tro att jag hur lätt som helst skulle undvika de digitala barnvakterna. Kanske är jag bara naiv och har ingen aning om vad som väntar mig. Kanske är det jag som om några år sitter och avnjuter en härlig, lugn lunch med min väninna, när min son eller dotter sitter tyst och stilla bredvid mig, uppslukad av de rörliga bilderna på en iPhone.

 

"Åååh"-ljud och Harrison Fords örhänge


You Might Also Like

Inga kommentarer

Lämna ett svar