Jag kan inte riktigt förklara varför jag inte kunde formulera någonting vettigt när nyheten om att Henrik Lundqvist lägger plocken på hyllan nådde mitt flöde för drygt två veckor sedan. Kanske var det för att jag inte visste om jag skulle skriva som den tonåriga Kajsa som med Henriks hjälp förälskade mig i hockey på riktigt, eller om jag skulle skriva som den vuxna sportjournalisten som med ett nyktert öga kunnat följa en av de största karriärerna i NHL:s historia. Och jag ska ärligt säga att två veckors funderande inte gav mig något självklart svar, så jag kommer låta röster från båda mina jag få ta plats i detta inlägg.…