-
Gyllene roadtrip!
Jag träffade Thowe på ett glas i fredags och hon frågade om jag ville följa med till Jönköping på lördagen, för att se match 7 i finalen mellan HV71 och Brynäs. Jag hade faktiskt haft tankar på att åka dit och jobba, men vi hade redan två personer på plats och jag misstänkte att det skulle vara svårt att få ackreditering för en till. Så jag såg fram emot att följa spänningen från tv-soffan. Men så sade Thowe att Jocke och hon skulle åka ner och hade en biljett över och undrade om jag ville följa med. Klart jag ville! Jag var lite halvseg när vi väl skulle bege oss…
-
Gästblogg: Allt går framåt förutom tonårspojkarna
Följande krönika skrevs som en skoluppgift av min syster Lisa, 18. Den handlar om hur det är att vara ung tjej i skolan idag. För mig, som är 11 år äldre, är käftsmällen enorm. Jag och tjejerna i min klass upplevde såklart liknande grejer, men vår medvetenhet var inte i närheten av den Lisa och hennes generation har. Vilket är tur. Men också hemskt. Med medvetenhet kommer ansvar och styrka, men också frustration, uppgivenhet och orkeslöshet. Jag och mina tjejkompisar kunde bara glida med och tänka att ”det är så här det är”. Utan att upplysa, utan att förstå. Lisa och Maria kan inte göra det. Tack vare medvetenheten måste…
-
Sista veckan in my twenties.
En vecka. 7 dagar. Mina sista dagar med en tvåa först i ålderssiffran. Pirrigt! De senaste 4-5 åren har jag legat steget före och i princip sagt att jag är till exempel 25, fastän jag har flera månader kvar som 24-åring. Då har det inte varit speciellt svårt att ställa om hjärnan när födelsedagen väl passerat. Men den här gången har jag inte en enda gång sagt att jag är 30 när ågon frågat. Jag har sagt 29 in i det sista. Och jag är helt övertygad om att jag av ren reflex kommer säga att jag är 29 i några veckor efter den 4:e maj. Trettio ligger så konstigt…
-
Låt tiden av dimma och sömnbrist komma
I år har jag sett ofantligt få NHL-matcher. Det har nog mycket att göra med att jag har ett relativt nytt jobb, samt – som ni som känner mig vet – att jag älskar att sova. Förra året kunde jag anpassa mitt NHL-tittande väldigt bra till skola och kvällsjobb på GT, men i år har det varit svårare. Men nu är det dags! Nu blir det lite naddsuddning framöver. Det finns ju ingenting som är så fint att när matchen är slut upptäcka att fåglarna berättar morgonhistorier från en gryningsfuktig kvist och solens strålar kittlar sig fram genom fönsterrutan. Det känns som att man är den enda i världen som…
-
Recension: 13 Reasons Why
Nu är jag äntligen färdig med 13 Reasons Why, som jag började titta på förra veckan. Serien är en Netflix-originalserie och släpptes i sin helhet i slutet av mars 2017. Berättelsen kommer ursprungligen från en bok av författaren Jay Asher och tanken var att den skulle göras om till långfilm, med Selena Gomez i huvudrollen. Istället köpte Netflix rättigheterna och Selena Gomez blev en av de exekutiva producenterna för serien. Som jag nämnt i tidigare inlägg handlar hela serien om en ung tjej som begår självmord. Och som jag också nämnt tidigare är det ingen spoiler, det är det första man får reda på. (Om ni är som min syster Hanna…
-
Sol i sinne, iskall inne
Jag veeeet. Det enda jag gör är att gnälla på vädret och hur kallt/blött/grått det är. Förlåt. Men jag blir på riktigt gråtfärdig varje morgon när jag vaknar och regnet hänger i luften. Och när vinden suger tag i mig, kall och hård, vill jag bara vända hemåt och gå i ide. Jag har sagt det förr och kommer högst troligt säga det igen. Jag är inte skapt för kyla. Nu ligger jag i sängen, under mitt duntäcke, med raggsockar, tajts och mysbyxor på underkroppen och långärmad t-shirt och hoodie på överkroppen. Redo att sova. Klädd så som jag måste för att inte frysa. Blir inte ens glad av att titta…
Du kanske också gillar
The big three-oh: önskelista
När man blir sjuk.
Lista: 5 stora förebilder i mitt liv
-
Födelsedagskärlek med världens bästa syster.
Det är alltid lika sjukt att tänka på hur gamla mina småsyskon är, framför allt Hanna. Hon som är den yngre, snyggare, skönare versionen av mig och som har hela livet framför sig. Hon som är typ 22. Eller? I tisdags fyllde hon 27, vilket innebär att hon faktiskt är vuxen. Och hon har fortfarande hela livet framför sig, såklart, men för mig är hon fortfarande 22 (och jag är således 25). I går hade min älskade Hanna en jättehärlig födelsedagsfest i lägenheten på Kungshöjd. Massa gäster från hennes förflutna och nutid blandades i ett härligt potpurri. Skratt, dans, kärlek och glädje. Precis som det ska vara. Hanna hade satt…
Du kanske också gillar
Fredagspromenad med dopp
Flashback: En bra jävla midsommar
Sol i sinne, iskall inne
-
Spotifylistor – a never ending story.
Något som varit ett ständigt pågående arbete, ångestmoment och strukturellt virrvarr för mig sedan 2006 är upplägget på Spotify-listor. Jag har gått från att ha enbart artistuppdelat till att ha tidsbaserade listor som till exempel ”Höst 2015” eller ”Nyårsafton 2012”. Det har dessutom funnit luddiga listor med namn ”Oförskämt bra låtar”, ”Boost” och ”Magic”. Många av dem spårade ur, blev alldeles för stora och spretiga. Jag har dessutom varit sjukt dålig på att rensa mina listor och samlade på mig sjukt många tillslut. Men i höstas när jag var hemma i Göteborg en helg satt Lisa och rensade och strukturerade bland sina listor, och så döpte hon en av listorna…
