Tillbakakastar-tordag: Min bästa resa

Ofta när man tänker tillbaka på resor som rankas högt väljer man äventyrsresor, storstadsresor eller kanske till och med extraordinära jobbresor. Och jag skulle ljuga om jag påstod att mina små nedslag i New York inte stod högt upp på min lista (jaa, jag vet att jag tjatar om den förbannade staden). Men när det kommer till en sån där riktig semester, ni vet när man kommer hem som en ny människa; utvilad, fräsch, i harmoni med livet, då slår vår resa till Kroatien ut alla konkurrenter på volley.

Resan

När min far, och hans gamla barndomsvänner, fyllde 50 gjorde vi en två veckors runtsegling i den kroatiska övärlden. Vi var sex familjer – 23 personer – fördelade på fem båtar. Det var 35 grader i luften och 28 grader i vattnet, jag har aldrig badat så mycket i hela mitt liv. Vi gick i bikini från tidig morgon till en bit in på kvällen. Vattnet var otroligt klart och öarna magiskt vackra.

Läsa, sola, bada, läsa, sola, bada. Det var allt vi gjorde om dagarna. På kvällarna åt vi stora middagar på söta, lokala små restauranger, som man endast kunde ta sig till via gummibåt. Därefter samlades vi, alla 23, i en av sittbrunnarna och spelade gitarr och sjöng tills himlen var kolsvart. En natt sov min pappas fru och min ena syster i sittbrunnen, under den klaraste stjärnhimlen jag upplevt. Den var läskigt klar. Gapande och djup liksom. Duscha på båtens badbrygga, spela gitarr med pannlampa, dansa runt en midsommarstång gjord av piprensare. Det var små, helande detaljer som dessa som gjorde mig len i själen lagom till hemfärd.

Det är svårt att förstå om man inte upplevt det, men jag hoppas att dessa bilder ska ge er en inblick i vilken resa vi hade. Kanske har ni en liknande upplevelse att dela med er av?

 

Detta är inlägg 3 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog.