Personligt Resa

New York state of mind

11 augusti, 2015

Första gången jag såg Manhattans silhuett på avstånd när jag närmade mig ön gick en rysning genom hela min kropp. Jag kunde inte sluta le. Det fanns på riktigt! När jag hoppade ur flygbussen och drog in mitt första andetag med den där magiska storstadsluften blev jag kär. Från den stunden har New York varit mitt absoluta favoritställe i världen.

Här är mina fem mest speciella ögonblick från staden som aldrig sover.

west-village

1. Idylliska hus i The Village

En av de första sakerna jag ville se i New York var de klassiska husen med omsorgsfullt dekorerade trappor i området The Village. Ni vet de som man ser ibland annat Sex and The City och i typ alla romantiska komedier som någonsin spelats in på Manhattan.

När jag väl hittade dit var det precis så vackert som jag tänkt mig. All grönska tillsammans med de härliga färgerna på husväggarna var fullkomligt förtrollande. Där gick jag, i områden jag bara sett på film, och drömde om hur det vore att bo så där. Det kanske låter klyschigt, men där – hundratals mil från min lilla lägenhet i Göteborg – kände jag  mig som hemma.

 

Becco1

Becco2

2. Becco – gudomlig mat i sann italiensk anda

I New York finns mat ifrån alla kulturer och kök du kan tänka dig. Jag är förtjust i italiensk mat och skulle gärna äta mozzarella och pasta för resten av mitt liv. Därför frågade vi en serviceperson på vårt hotell om han hade någon favoritrestaurang med italiensk mat. Han svarade att hans favoritställe var en liten hemtrevlig restaurang precis några gator bort. Becco. Vilken tur att vi frågade honom! Becco är otroligt mysigt med sina underjordiska små valv där borden står tätt. Det kryllar av serveringspersonal. Alla de anställda är supertrevliga och småpratar gärna mellan springturerna till de andra borden. Atmosfären är avslappnad och fylld av glädje, stora italienska familjer sitter vid enorma runda bord och är så där härligt varma och högljudda som man ser på film. Och maten då? Fantastisk. Med tusentals restauranger till förfogande valde vi att gå till Becco flera gånger under vår enveckasvistelse. Så härligt var det.

Adress: 355 West 46th Street, New York, NY 10036, United States

 

dangerfields collage

3. Stand Up comedy

Innan jag åkte till New York min första gång fick jag ett tips om att gå på en riktig Stand up comedy-klubb. Så jag gjorde min research och hittade Dangerfield’s, den comedy club som haft öppet längst i världen. Vi kom dit, fick ett bord i en murrig och svagt belyst källarlokal. Väggarna var klädda i sammetstyger och alla bord och stolar var riktade mot den lilla scenen. Vi fick en drinklista och beställde strawberry daquiris (några av de godaste jag druckit, men jag är verkligen ingen drinkexpert…). Sedan drog det igång. Trots att detta hände för över fem år sedan minns jag fortfarande vissa av skämten glasklart. Och jag vet att man brukar säga ”jag skrattade så jag grät” (vilket för mig händer i princip varje gång jag skrattar, så det är inget extraordinärt) men den här gången låg jag bokstavligt talat dubbelvikt. Jag blev liksom tvungen att hasa mig ner i en halvliggande position i skinnsoffan för att överhuvudtaget kunna andas. Det var enormt roligt!

Om du är sugen på att besöka en stand up comedy club kan du oftast bara gå dit en stund innan, men då finns risken att du inte får plats i publiken. Därför kan det vara smart att köpa biljetter i förväg. På Times Square kryllar det av promoters till olika comedy clubs och de brukar inte vara fega för att komma fram. Jag har köpt av en sådan promoter en gång, och det funkade fint, men är man osäker är det bäst att kontakta klubben i fråga och boka via dem.

Adress: 1118 1st Avenue, New York, NY 10065, United States

Kostnad: Runt 20 dollar, och du måste beställa minst två drinkar

4. Manhattan på avstånd

På denna plats upplevde jag min första spirituella, övernaturliga om man så vill, upplevelse. Bilden ovan är tagen med skakiga händer och kass mobilkamera, den kan inte ens göra verkligheten rättvisa till en tusendel. Men den kanske kan få er fantasi att göra resten.

En gammal vän till min resekompis bor i New Jersey och plockade upp oss med sin bil på Manhattan. Sedan körde han oss längs med Hudson River, upp på George Washington Bridge och across the river to the Jersey side, som Springsteen sjunger. Det var mörkt ute och den rekordvarma sommarluften hade gått över till en behaglig och lite klibbig kvällsatmosfär. Vår vän körde vidare till ett ställe han sade att inte så många kom till, där man hade en magisk utsikt över Manhattan. Och med ordet magisk överdrev han inte. När vi klev ur bilen och tog några steg fram till ett räcke vid vägkanten kändes det som att jag svävade. Jag kunde inte slita blicken. Ordet hänförd räckte inte till. Miljoner ljus pulserade på andra sidan och speglades i det krusade flodvattnet.  Vi såg rakt in på den 42:e gatan, där Times Square ligger, och alla färgglada lampor därifrån var bländande. Det kändes så nära, som att jag kunde sträcka ut armen och ta på ljuset där borta. Jag började skaka i hela kroppen. Kunde inte sluta. Mina ögon var fyllda av tårar och hjärtat rusade. Det var obeskrivligt vackert. På vår sida av floden spelade syrsor och de stora husen runtomkring var tysta. På andra sidan hördes avlägsna tutor, sirener och musik som försvann med vinden.  Jag och mina två vänner var helt ensamma vid vår plats. Vi stod med några meters avstånd från varandra, som att vi alla behövde lite utrymme för att kunna ta in vad vi såg. Vi stod där i säkert en kvart, och de enda ord jag kunde få ur mig var ”wow” och ”jag tror jag dör”.

Kanske var det alla omständigheter – sommarkvällen, att vi var ensamma, att det var så vackert  – som gjorde att jag blev helt euforisk. Kanske var det någonting i luften som gjorde att jag blev så tagen. Oavsett blev det ett av mitt livs starkaste minnen och jag är så otroligt lycklig att jag fick uppleva det.

Den magiska platsen hittar du i området Weehawken, jag har märkt ut exakt var vi stod på kartan nedan.

 

30576_420104965989_7261955_n

5. Vidga vyerna

Klyschan av att amerikaner är ytliga är så tröttsam. I Sverige har vi en tendens av att sätta på skygglappar och vara konstant uppslukade av vårt eget. I USA, och många andra länder för den delen, höjer man blicken. Man säger hej till främlingar, sitter nära varandra på lunchrestauranger och delar taxibilar med varandra. Ytligt eller ej – det är uppfriskande och upplyftande.

När jag och min vän satt på en restaurang på Manhattan (Becco’s närmare bestämt) och var fullt uppe i vårt eget filosoferande blev vi avbrutna av ett medelålders par från bordet bredvid. De undrade vilket språk vi pratade och presenterade sig med att skaka hand. Paret var ute och firade sin bröllopsdag och berättade att Becco’s var deras favoritrestaurang. Därefter satt vi i en supertrevlig konversation i över en timme. Det kan låta som en banal grej, men det där var något som öppnade ögonen på mig. Jag skulle troligtvis aldrig träffa dessa människor igen men just där och då var de en viktig del av mitt liv.

Så mitt tips – Höj blicken! Det finns alltid en ny spännande person att lära känna eller tillbringa ett värdefullt ögonblick med.

Som ni givetvis vet finns det säkert tiotusen ställen och saker i New York som är fantastiska. Jag har ofantligt mycket mer att upptäcka. Men det gör inget, att veta att man bara sett en bråkdel är den del av tjusningen. Därför är New York min favoritplats på jorden.

 

 

Skärmavbild 2015-08-11 kl. 17.51.49

 

Denna artikel publicerades ursprungligen på Vagabond.

Verkligheten är den sanna skolan
Sommar i Stockholmsbubblan

You Might Also Like

Inga kommentarer

Lämna ett svar