J O B B

O M G I V N I N G

P E R S O N L I G T

Intervju Jobb Sport

Möt David Ashbaugh – Kanadensiske SHL-kommentatorn som hörs i över fem länder

29 september, 2017

Förra veckan besökte jag Sports Editing Sweden (SES) i Linköping. Sports Editing ansvarar för SHL.se på uppdrag av SHL. Där träffade jag David Ashbaugh, som kom till Sverige för knappt en månad sedan. Han är en del av den nya satsningen som SES gör tillsammans med SHL, där matcher från den svenska hockeyligan sänds och kommenteras på engelska till andra länder. Satsningen kallas SHL World Feed och når bland annat ut till Finland, Tjeckien, Storbritannien, Schweiz, USA. Dessutom pågår en förhandling om att ta sig in på den kanadensiska marknaden.

En match i varje omgång kommenteras av David Ashbaugh i ett ljudisolerat rum på SES. Han hade bara hunnit med ett par matcher när jag träffade honom men jag passade ändå på att ställa lite frågor om hans roll och hans flytt till Sverige.

David tog examen från British Columbia Institute of Technology år 2014. Därefter började han kommentera hockey i en liten stad vid namn Chetwynd, i norra British Columbia. Han kommenterade för deras lokala ”midget”-lag. Sedan flyttade David till staden Merrit, och kommenterade deras junior A-lag i British Columbia Hockey League (BCHL). Innan han styrde vidare mot Sverige kommenterade han Surrey Knights i Pacific Junior Hockey League (PJHL). Han arbetade som kommentator deltid, vid sidan av ett annat jobb som han inte trivdes så bra på.
– Jag var på jakt efter förändring och kanske något annorlunda. Jag har alltid velat resa så när jag såg denna jobbannons från Sverige blev jag jättenyfiken, berättade David i en av periodpauserna i matchen mellan Växjö och Skellefteå.

Det var nästan så att han inte ansökte, han trodde inte att han skulle få någon respons. Men mindre än ett dygn efter att han skickat sitt mail, i maj månad, fick han svar.
– Av en ren händelse var dom i Vancouver på affärsresa, så jag kunde träffa dem ansikte mot ansikte och prata om tjänsten. Jag blev jättespänd på uppdraget. Ungefär fyra dagar efter intervjun fick jag besked och började packa.

Andreas Brännström är VD på Sports Editing Sweden och han berättar att sändningarna faktiskt är inne på sitt fjärde år. Men det är först nu man tagit in en amerikansk play by play-kommentator.
– Tidigare säsonger har det enbart sänts med arenaljud och mottagarna har haft egna kommentatorer till sändningarna. Det används fortfarande på sina håll, men som option för tittaren att välja språk. Vi blev faktiskt något överraskade av alla kvalitativa ansökningar som trillade in från bl.a. Nordamerika när vi utannonserade tjänsten, vilket ju i sig vittnar om ett väldigt stort intresse för ”talangfabriken SHL, säger Andreas Brännström.

Jag stod och lyssnade lite på Davids kommentering och slogs av hur svårt det måste vara att komma till ett nytt land med nya namn att lära sig uttalet på. Men det var inget David tyckte var jobbigt.
– De flesta namn är rätt lätta att uttala, men det är några som är lite kluriga. Canucksfan som jag är, är jag i alla fall van vid svenska namn.

Vad tycker du om SHL som liga?
– Jag gillar den! Det finns ju uppenbara skillnader i isens storlek och det något mindre fysiska spelet men öppnar ju upp för lite mer passningsvänlig hockey.
– Det är intressant att se hur de kanadensiska spelarna har anpassat sig till den europeiska spelstilen, samtidigt som de har kvar den nordamerikanska känslan.

SHL World Feed sänds både på webben (OTT) och i linjär tv. Men David poängterar att SHL är allmänt erkänd som en av de tre bästa ligorna i världen, bakom NHL och KHL. Han tror att många länder skulle uppskatta att få tillgång till sändningar av SHL-matcher.
– Under NHL-lockouten 2012 vet jag att TSN och några andra bolag sände SHL-matcher i Kanada och tittarna älskade det. Jag tror att om man får ut sändningarna över Europa och till och med Nordamerika kan man få folk att förstå ytterligare vilken rolig och spännande liga det är.
– Jag tror faktiskt att det är ett bolag i USA som plockat upp rättigheterna för sändningarna, det är rätt coolt. Och bara att veta att min röst går ut till flera olika länder är häftigt.

Hur mycket visste du om svensk hockey sedan tidigare?
– Jag visste en hel del, det var inte så många överraskningar när jag väl kom hit. Reglerna är ju väldigt lika.

David bor nu i centrala Linköping och trivs kanon. Även om staden är bra mycket mindre än Vancouver har får han ändå vibbar av en större stad.
– Det finns många pubar och ställen att ta en drink på, en fin biograf, stort restaurangutbud. Och sedan är det trevligt att allt ligger så nära. Jag bor mitt i stan och har gångavstånd till jobbet, mataffären och till restaurangen. Och jag blev lite överraskad över hur många som talar flytande engelska! Det har underlättat omställningen jättemycket.

Hur länge stannar du?
– Just nu är jag på ett kontrakt över denna säsongen, men vi får se hur det går. Jag är absolut öppen för möjligheten att komma tillbaka förr fler säsonger.

______________________________________________

Jag tycker denna satsning från SHL och SES är helgrym. Vi pratar mycket om hur bra svensk hockey står sig mot den europeiska, varför inte nyttja möjligheterna att sprida kunskap kring den svenska verksamheten.  Det vore spännande att se hur resultatet efter säsongen ser ut, om den amerikanska kommenteringen gjort projektet ännu mer populärt och om tittarsiffrorna ökat. Om inte annat skickar detta starka signaler om att SHL tror på sin produkt och att fler borde ges möjlighet att ta del av den.



Livet Personligt

Lunchdejt, handboll och en himmel som satte sig på näthinnan

28 september, 2017

Idag har jag tillbringat mestadelen av dagen åt att transkribera en lång intervju jag gjorde för Ungdomsfotboll.se förra veckan. Det är den tredje texten i serien Supersöndag, denna gång med männen bakom Stiftelsen Dunross. En mycket inspirerande intervju med Leif och Jan som brinner för att barn- och ungdomsidrotten ska blomstra och bidra till ett bättre samhälle. Lovar att länka på söndag när texten kommer!

Jag hann också med en jättetrevlig lunch med Cecilia Lyche, som är Head of Content & Social Media på BeBetterOnline. Otroligt trevlig lunch där vi pratade om allt ifrån vegankost till hur personer man sett upp till plötsligt faller i ens förtroendebank. Energigivande, kreativ, härlig. Precis som jag gillar mina luncher. Tack, Cissi!

Vid 19-snåret begav jag mig med spårvagnen till Hanna och Niclas, käkade snabbt med Niclas och sedan åkte han och jag ut till Lundbystrand för att kolla på min kusin William när hans handbollslag hade säsongspremiär. Älskar när man kan klämma in lite annan sport än hockey och fotboll, handboll är ju så himla roligt att kolla på! Händer grejer hela tiden. Får dock ont bara av att se dem, satan vad det dunkar i golvet när de slänger sig. Blir påmind varje gång om varför jag inte spelar handboll. Hade gråtit varje match.

Nummer 4 – William Simson med regnbågsbindeln

Apropå spårvagnar förresten, visste ni att jag har någon form av minifobi för spårvagnar? Inte att sitta på dem, eller att höra dem eller nåt sånt. Utan jag är så jävla rädd för att bli påkörd! Jag bor ju precis vid en hållplats och jag är så sjukt nojig varje gång jag ska gå över spåren. Står och kollar åt höger-vänster-höger-vänster typ tio gånger innan jag verkligen tar steget. Och det där har eskalerat sedan jag bodde i Stockholm. Jag var så himla rädd att bli nerknuffad att jag alltid stod och tryckte mot en vägg eller pelare, så att ingen skulle kunna komma upp bakom mig. Lite löjligt, jag vet. Men hellre att vara extra vaksam och ÖVERLEVA än att inte vara uppmärksam och dö. (Katastroftänks-Kajsa kallas jag ibland)

Jaja. Under ett spårvagnsbyte i Brunnsparken knäppte jag i alla fall en bild av himlen, inte helt otippat. Ni vet ju hur jag är med himlar. Kvällens var magnifik. Vet ni att i ett brinnande ögonblick för längesen startade ett instagramkonto som var med bara himmelbilder? Kayandthesky hette det. Hade det i cirka tre veckor innan jag tröttnade, är typ chockad att det finns kvar. 7 starka följare. Kanske borde återuppliva det.

Nu ska jag fortsätta lite med Dunross-texten innan jag kryper ner. Hoppas ni haft en fin dag!



Okategoriserad Omgivning Samhälle Sport

Ontariohockeyn tar ett steg för ökad jämställdhet – på riktigt

27 september, 2017

Vi pratar ofta om vad som krävs för att få en förändrad syn på människors värde i samhället, och hur vi ska agera för att öka jämställdhet och acceptans. Ofta mynnar detta prat ut i fina skrivelser och värdegrunder, och ibland tar vi agerandet längre än så. Men att göra en grundlig förändring, att bryta normer och enspåriga tillvägagångssätt är läskigt, tidskrävande och utmanande. Kanske är det därför vi inte ser fler stora förändringar för att nå den jämställdhet vi skriver om i våra värdegrunder.

När jag igår läste om Ontariohockeyns nya bestämmelser för sina mindre ligor blev jag lycklig. En stor förändring, i ett viktigt forum och med rätt avsikter. Från och med denna säsong ska samtliga coacher och ledare inom Ontarios minor hockey-ligor utbildas inom transområdet. Har man inte gått utbildningen senast en månad in i säsongen utesluts man som ledare. Där snackar vi action.

Det hela grundar sig i en händelse för cirka fyra år sedan, när transpersonen Jesse Thompson blev portad från både herrarnas och damernas omklädningsrum som sjuttonåring, och hånades för att han var annorlunda. Han vände sig till Human Rights Tribunal of Ontario, och där fastslogs att hockeyklubbarna i Ontarios mindre ligor skulle ändra sina policys för omklädningsrummen samt utbilda i könsidentitet, uttryck och att inkludera transpersoner. Någonting som Ontario Hockey Federation gick med på.

Processen har tagit fyra år, men inför denna säsong ska alltså 30 000 ledare utbildas i transgender-inkluderande, innan de får utöva sina roller i minor league-klubbarna. Visst är det grymt?

Jesse Thompson. (Foto: Global News)

Jag tror verkligen att det här är helrätt. Idag räcker det inte med fina värdegrunder, ekonomiska donationer eller policys. Allt det där ska såklart finnas – och uppmuntras – men det går för långsamt. Vi måste våga ta stora kliv. Läskiga kliv. Viktiga kliv. Precis så som Ontarios mindre ligor gör nu. Man visar för barn och ungdomar att i vår klubb tycker att alla är lika värda och ska ha samma förutsättningar oavsett bakgrund, kön och sexuell läggning. Vi tycker denna fråga är så viktig att våra ledare inte får arbeta med våra barn om de inte går en utbildning om transkultur och könsidentifiering. Vi vill visa att alla är välkomna, inte bara genom att skriva det i våra värdegrunder utan genom att utmana oss att leva efter dem.

Nu kanske cynikern säger; vadå då, det behöver ju inte bli bättre bara för att man blir tvingad att gå en utbildning?
Självklart inte. Allt handlar ju såklart om att personerna som utbildar sig förstår vad det handlar om och vilket ansvar de har i det hela. Men med utbildningar och certifieringar kan man också ställa krav. Välbehövliga sådana.

Det Ontario Hockey gör nu är att ge sig själva möjligheten att påverka ett beteende från grunden. Och tänk vad häftigt det vore om fler hockeyförbund och klubbar blir inspirerade och vill ta efter. Hur coolt vore det inte om det blev en snöbollseffekt över Nordamerika, Europa, Sverige, där klubbar går utanför sin comfort zone och tar ett nytt kliv mot jämställdhet? Ett stort kliv. Ett riktigt kliv.

Sist men inte minst. Shit, vad modigt av Jesse Thompson att ta fighten, som många inte orkar ta. Utan att veta hur framtiden ser ut kan han kanske bli en av personerna som symboliserar en öppnare idrottsvärld där alla är lika mycket värda.

Tack, snälla ni, för att ni läser. 

Läs även: Hockey, domare och regnbågar – är detta början på något stort?



Digitalt innehåll Jobb Sociala medier

NYHET: Watch – Facebooks nya satsning för webbTV-fantaster

26 september, 2017

Nu ni, alla webbTV-älskare! Nu händer det grejer!

I augusti presenterade Facebook att de startar upp en egen plattform för rörligt media såsom serier, reality-shower, livesändningar och studioprogram. Plattformen har de döpt till Watch. Detta blir Facebooks stora satsning för att försöka rå på webbTV-guden YouTube, som ägs av den Facebooks stora internetkonkurrent Google. I viss mån blir det dessutom en utmanare till Netflix och andra streamingtjänster.

Till skillnad från YouTube får inte vem som helst lägga ut innehåll i Watch-kanalen, i alla fall inte till en början. Det är istället större utgivare och produktionsbolag, bland annat BuzzFeedA&E och Condé Nast, som skapat innehåll för Facebookanvändarna. Dessutom kommer ”vanliga” personer från Facebook-communityn att producera en del originalserier, enligt grundaren Mark Zuckerberg. Ett hundratal shower kommer att visas på plattformen.

Vad kommer man att kunna se på Watch?

Mark Zuckerberg, Facebooks grundare, har sagt att han vill att innehållet ska var utbrett från realityshower, via komediserier till sportprogram. Man vill göra livesändningar där tittarna får ställa frågor och kommentera, och man kommer sända matcher från Major League Baseball. Enligt Inc. kommer man bland annat att kunna se tv-program som Returning the Favor med programledaren från Dirty Jobs, en behind the scenes-serie inspelad hos Real Madrid med Orlando Bloom som berättare samt en serie av grundaren bakom Humans of New York (som jag skrev om när jag listade mina favoritkonton på Instagram).

 

Precis som hos YouTube eller Netflix kan man skapa en lista över program man vill se, och man kommer även att kunna prenumerera på vissa serier och favoritkanaler. Dessutom ska det finnas en flik med innehåll som baseras helt på vad ens Facebookvänner tittar på och de serier som pratas mest om i Facebooksfären.

Förutom att vara en plattform för innehåll vill Facebook nyttja möjligheten att låta tittarna påverka vad som ska visas. I ett samhällsprogram får följarna på Facebooksidan till exempel nominera personer som ska besökas i programmet. Facebook vill uppmuntra utgivarna och producenterna att kommunicera och interagera med sina tittar och följare.

Du kommer åt Facebook Watch via Facebook-appen i mobilen, på surfplattan och smart-TV, samt på webben.

Personligen är jag alltid spänd på nya stora lanseringar inom sociala medier. Detta är Facebooks attack på det traditionella tv-tittandet, det nyare binge-tittandet och snabba klipptittandet. Med Watch tar Facebook steget från att vara en plats man hängde på för att spana på sina vänner eller interagera med andra till att bli en plattform du kan hänga på när du vill ha lite tid för dig själv framför en serie eller sportevent. Nu återstår att se huruvida innehållet på Facebook Watch håller tillräckligt hög kvalitet för att på allvar utmana Netflix och de andra jättarna. Och känner vi Facebook rätt så ger de sig inte förrän de fått vad de vill ha, en plats i toppen.

I början av september började plattformen rullas ut i USA. Nu ska man se hur den tas emot och utvärdera den ordentligt innan man lanserar den i andra länder. Det kan med andra ord ta rätt lång tid innan den når oss i Sverige. Än så länge verkar det som att Facebook Watch är gratis, vilket nog är nödvändigt om de på allvar ska utmana sina konkurrenter.

Mer information om Facebook Watch hittar du i Facebooks eget newsroom.

Alla bilder är nedladdade från Facebooks pressrum.



Jobb Min vardag

Projekt: Fotbollsmagasin med två identiteter

24 september, 2017

Idag är det knappt tre månader sedan jag flyttade från Stockholm och lämnade min tjänst som Creative Content Manager på Everysport Media Group. Ett av de största projekten jag drev där uppe var ett magasin som vi skulle ta fram i ett samarbete mellan SvenskaFans och FotbollDirekt. Tyvärr hann jag aldrig se den slutliga produkten innan jag flyttade, men nu har den äntligen tryckts och postats till mig.

WOW! Det är en cool känsla att jobba med någonting som känns så abstrakt, luddigt och långsiktigt som ett magasin. Allt är bara filer, bilder, utkast och dummies. Det är först när man håller den i sin hand som man inser att det faktiskt är en fysisk produkt man jobbat med. Och det blev så himla bra! 144 sidor lyxigt fotbollsnörderi.

Magasinet är uppdelat i två, man kan läsa det från två olika håll. Detta för att vi visste att SvenskaFans och FotbollDirekt har två helt olika identiteter, där SvenskaFans har hundratals hängivna supportrar som producerar material, medan FotbollDirekt har vassa sportjournalister i sitt stall. De har dessutom lite olika innehåll, FotbollDirekt fokuserar främst på Allsvenskan och har ett extra öga för talanger och akademier, medan SvenskaFans fotbollsredaktioner skriver om allt ifrån Superettan-klubbar och Premier League-lag till klubbar i MLS och kinesiska superligan. Även de grafiska profilerna skiljer sig åt, och vi ville inte att någon av sajterna skulle tappa sina identiteter och igenkänningsfaktorer. Så lösningen med två tidningar i en blev ganska bra.

 

 

 

 

SvenskaFans-delen innehåller bland annat ett reportage om rivaliteten mellan Milton Keynes och AFC Wimbledon, ett dokument om Silvio Berlusconi och hans AC Milan samt en fin berättelse om fotbollen i Ghana. I FotbollDirekt-delen finns ett öppet brev från John Guidettis pappa Mike, listor över de största talangerna, och fina reportage om Svensk-Palestinska FF, Mattias Andersson i Turin och Jonas Olsson i Djurgården.

En stor eloge till John och Christian på SvenskaFans som lyckades få så många skribenter, utspridda över hela världen, att leverera material på ett tajt schema. Och en lika stor eloge till FotbollDirekt-redaktionen med Ola i spetsen, som producerade allt sitt material själva, samtidigt som de skötte den dagliga verksamheten.

Markus Hedlund och Micke Möller gjorde ett hästjobb med grafiska profiler, layout och redigering. Magasinet ser supersnyggt ut både invändigt och utvändigt och Markus och Micke har verkligen fångat de element som är talande för de olika sajterna.

Några av texterna har publicerats på nätet, jag länkar till dem här nedan ifall ni är nyfikna. Jag är osäker på hur magasinet har distribuerats /kommer att distribueras, men jag tror att det kommer delas ut gratis i samband med allsvenska matcher i Stockholm. Så håll utkik! Och om ni vill får ni gärna berätta för mig vad ni tycker om det.

Tack för att ni läser!

FD Långläsning: Missione impossibile – Svenske talangen som slåss för en plats i världens näst bästa lag (av Mårthen Bergman)

Jonas Olsson gräver guld med Djurgården (av Lennart Sandahl)

 

 



Jobb Sport

Vad står siffrorna i SHL-arenornas mittcirkel för?

22 september, 2017

Ett riktigt fiffigt PR-trick som Nordic Bet tillsammans med SHL satsat på denna säsong är siffrorna i mittcirklarna runtom i SHL-arenorna. Det har surrats och spekulerats på läktarna, i tv-sofforna och på sociala medier. Alla är nyfikna.

Förra veckan fick jag höra att klubbarna själva hade fått välja vilka siffror som skulle pryda den hedervärda platsen och snabbt kunde man lista ut vad några av siffrorna står för. Men än så länge har det inte kommit några officiella förklaringar, så ingen på utsidan kan veta säkert. Jag har skrivit ner de förklaringar jag känner mig hyfsat säker på, men det är flera som fortfarande är gåtor för mig. Jag har inte tagit mig tiden att grotta ner mig i årtal, legendarer i klubben och så vidare, så det finns säkert många av er som har koll på de siffror jag inte beskrivit här nedan. Hjälp mig gärna!

Mina gissningar till vad siffrorna på isen symboliserar

Kinnarps Arena, HV71 – 3

Löfbergs Arena, Färjestad – 51
Hyllning till Färjestadslegendaren Rikard Wallin, vars tröja (#51) hissas den 23 september.

Hovet, Djurgården – 16
Antalet SM-guld som klubben tagit.

Malmö Arena, Malmö – 7

Saab Arena, Linköping – 76

Scandinavium, Frölunda – 24
Hyllning till Frölundalegendaren Niklas Andersson, vars tröja (#24) hissas den 21 oktober.

Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå – 50

NKT Arena, Karlskrona – 17
Klubben fyller 17 år under säsongen.

Behrn Arena, Örebro – 90

Jalas Arena, Mora – 10

Lindab Arena, Rögle – 9

Vida Arena, Växjö – 20
Växjö Lakers firar 20-årsjubileum.

Coop Norrbotten Arena, Luleå – 40
Luleå Hockey firar 40-årsjubileum.

Gavlerinken, Brynäs – 50
Gavlerinken fyller femtio år i år.

 



Digitalt innehåll Intervju Jobb Sport

Möt Andreas – mannen bakom Sveriges enda New York Rangers-bar

21 september, 2017

Uddevalla är väl kanske inte känt som en stor metropol eller en stad som sticker ut på den västkustska kartan, men när det kommer till supporterprylar finns det en person i området som verkligen får många andra att se bleka ut runtom i landet.

I Andreas Rönnberg Ivarssons lägenhet finns det ett rum som är helt dedikerat till hans favoritlag New York Rangers. Och det som kanske är mest uppseendeväckande är den stora baren med Rangers-tema han byggt längst ena väggen. Här hänger han med sina kompisar och tittar på matcher, spelar tv-spel och dricker öl.

Han bor i lägenheten, som är 99 kvadratmeter och har fyra rum, tillsammans med sin sambo Martina. Andreas haft en kärlek till New York Rangers sedan 1994, då de vann Stanley Cup. Tillsammans har paret en dotter, som är döpt efter Rangers. Hon heter nämligen Nyra.
– Vi hade inget namn och jag ville ha någonting som hade med Rangers att göra, och på baren står det ”NYR”, så jag lade till ett ”a” och det blir ju de fyra första bokstäverna i NY Rangers. Jag lade fram det för sambon och hon tyckte det var jättefint. Och sen gick det igenom hos Skatteverket.
– Hade det blivit en kille hade det blivit Ranger, men nu blev det en Nyra.

Uddevallabon började på sin bar för cirka 1,5 år sedan och har fortfarande lite småfix kvar att göra. In till rummet finns två skjutdörrar, som han målat en stor Rangers-logga på.
– Sambon sade att jag fick göra vad jag ville med mitt hobbyrum, men hon blev inte jätteglad över målningen på dörrarna…

Hemma har 33-årige Andreas mängder med tröjor, kepsar, handdukar och andra prylar för att hylla sitt Rangers. Han har ofta Rangers-slips runt halsen i sitt jobb som busschaufför. Och med hemmabaren har han markerat sin plats bland invånarna i Uddevalla.
– Den är ökänd här i vår lilla stad.

_________________________________

Jag gjorde ett videoreportage hos Andreas som ni kan se här nedan. Klippet är producerat för Gameday.se, som vill lyfta fram personer som är lika passionerade för sina lag som Andreas. Vet du någon som skulle vara en bra profil att hälsa på, tveka inte att kontakta mig!



Jobb Min vardag

Nostalgi och kreativitet i Östergötland

20 september, 2017

I måndags efter att jag varit och hälsat på Rangers-fanet Andreas i Uddevalla åkte jag och min svåger Niclas till Linköping. I bilen passade jag på att skicka lite mail och avrunda lite saker jag inte hunnit med under dagen, Niclas lyssnade på podcasts.

På tisdag förmiddag drog jag till Norrköping för att träffa Gustav Skogens, som är en vän till Niclas och som jag lärt känna under åren. Det kändes helt sjukt att gå på gatorna i den stad jag lämnade för fyra år sedan, och bodde i under sex år. Nostalgin flödade och det kändes nästan som att jag knallade omkring i en dröm. Varför känns det ibland som att man levt flera olika livstider? Även om minnena från Norrköping är många känns det samtidigt som att jag inte ens kommer ihåg att jag bott där. Sjukt.

Gustav är en superduktig filmare och klippare, han har bland annat gjort de korta personporträtten i SHL:s serie om kälkhockey – #hockeyärhockey. Jag hände med honom för att lära mig mer om filmning och klippning och för att inspireras inför framtida projekt. På kvällen hängde jag med honom på studiebesök, han jobbar på Sports Editing Sweden som har ansvar för SHL:s hemsida.

Niclas, Gustav och jag tog ett glas och snackade resor, fobier, avlägsna vänner och 30-årsfester innan det var dags att gå och lägga sig.

Imorse satt jag på hotellrummet och jobbade med filmen om Andreas och snart är jag redo att dela den med er och på Gamedays alla kanaler. Nu går bilen snart tillbaka till västkusten, imorgon väntar Hockeysverige.se-jobb i Scandinavium och på fredag är det dags för ytterligare en intervju för Ungdomsfotboll.se. Veckan avrundas med kräftskiva i skärgården. Inte dumt!

Hoppas ni har en fin vecka!

Ps. Bilden nedan är från Sports Editing Swedens kontor. Man kan inte jobba med hockey utan att ha hockeykonst i hyllorna.