-
Och nu då? Tankar och planer inför framtiden
Två månader i Sverige väntar innan jag åker tillbaka till New York för att fortsätta äventyret jag påbörjade i våras. Här är mina aningen luddiga planer inför den närmsta tiden.
Du kanske också gillar
Producentjobb i Karlskoga
Idrott för integration
Guldhjältarnas tips till juniorkronorna
-
Lights will guide you home.
Nu har jag bestämt mig. Jag har funderat länge, vägt för- och nackdelar. Men nu känns allt glasklart. Det har blivit dags för mig att återvända till Göteborg. Igen. Man kan tro att jag borde ha lärt mig under mina sex år i Norrköping att jag nog ska hålla mig i Göteborg framöver, jag längtade ju verkligen efter att flytta hem ifrån Östergötland. Men jag följde magkänslan, nyfikenheten och utmaningarna och flyttade till Stockholm i höstas. Lämnade familj, vänner och kärlekens stad ännu en gång. Det har varit spännande, utvecklande, givande och väldigt bra för karriären. Jag är så himla glad att jag gjorde det. Och jag älskar Stockholm djupt,…
-
Last night in paradise
Min sista dag i Göteborg (för den här gången) var precis lika harmonisk som resten av denna veckan har varit. Mycket kärlek, skratt, värme och lugn. Jag känner mig faktiskt ganska redo att åka tillbaka till Stockholm. Hjärtat brottas inte med separationsångest på samma sätt som det brukar, jag tror det beror på att jag varit här i över en veckan nu. Skönt. Jag och Niclas åkte och tränade med Andreas Larsson, en av Frölundas fystränare. Vi har snackat länge om att jag ska komma bort och träna hos honom men det har aldrig blivit av. Och nu kände jag att jag hade både tid och en liten, liten tillstymmelse…
-
Tysta minuter och öronbedövande ögonblick
Ännu en dag har passerat. En dag som skulle efterlikna den vardag jag hade innan klockan 14:53 den 7 april 2017. Och vardagen fanns där idag. Tidig morgon, grus i ögonen, dusch, kaffe, promenad till jobbet. Skriva, fixa, prata i telefon, klippa, klistra. Allt var som det skulle vara. Fram till klockan 12. Då gick jag i snålblåsten, ner mot vattnet i hamninloppet, bara ett stenkast från Göteborgskontoret. Håret stod åt alla håll, halsduken var på väg att slita sig och linserna torkade i ögonen. Klockan 12:00 hölls en tyst minut över hela landet för de personer som miste livet i fredagens lastbilsattack. Jag tillbringade deras minut vid ett rivigt…
-
Kärlek i G-town.
Jag är så kär i Göteborg. Känner mig nästan lite berusad varje gång tåget rullar in till perrongen och jag möter västkustluften. Och när våren är på ingång blandas berusningen med ett distinkt pirr i bröstet. Jag ser fram emot en avslappnad, energigivande och glädjefylld helg i min stad. Lova att vinka om ni ser mig strosa förbi längs Avenyn eller sitta och spana på en bänk i Linné! Detta är inlägg 37 av 100 i projektet #blogg100 skapat av Bisonblog
-
Förnuftigt avbrott och lite guld
Jag tog ett strategiskt beslut här för någon vecka sedan. Jag har stressat sönder mig över det här blogg-projektet som jag hoppade på och insåg tillslut att det inte var någon som tvingade mig till att blogga varje dag. Och med tanke på att jag allt för ofta sätter mitt välmående i andra hand så bestämde jag mig för att bara bryta med #blogg100. Och vet ni? Det känns för jävla gött. Min senaste vecka har varit galen. Inte nog med att jag lägger all dagtid på att skriva uppsats (det där examensbeviset är fasen inte långt borta nu) så har jag denna vecka lagt all kvällstid på att jobba…
-
Din tid kommer.
Vilket geni han är ändå. Håkan. Att lansera en perfekt arenalåt så här när våren inte längre kan hållas tillbaka av vinterrusket, och att den handlar om att saker kommer bli bättre, är inget annat än genialiskt. Jag får Bruce-feeling av denna pärla. Jag älskade hans förra album och Din tid kommer känns som en förlängning av det. En När lyktorna tänds 2.0. Jag hör i fantasin hur 70 000 röster spricker av ren eufori när de sjunger Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel, i sommarluften på Ullevi om några månader. Och jag längtar. Snälla, genialiska Håkan. Sluta aldrig att göra musik. Läs gärna inlägget efter…
-
En skärva av en magisk kväll
Jag har ett videoklipp på youtube som jag tittar på med jämna mellanrum. Det är inspelat av undertecknad och ett starkt minne från en av mina finaste kvällar hittills i livet. Kvällen var den 27 juli 2012. Bruce Springsteen var i stan. I klippet blir jag påmind om hur otroligt nära han var när han pratade om generationsskiftet och att han lika gärna kunde vara vår ”daddy”. Vid en punkt var han så nära att jag svär på att man kan höra mina andetag tystna. Jag tror till och med att jag utbrister ett viskande ”wow”, och mina ögon blev alldeles tårfyllda. Inte för att jag var ledsen eller glad,…
